Februari – Avskedens månad. Nästa artikel att lämna oss är TV:n. Förnedrad över dess uppgift att televisionera Melodifestivalen lämnade den idag, klockan 20.00, den 21/2 2009, in. Under många år har den troget tjänstgjort, och varit posterad på följande platser:

- Mölndal
- Biskopsgården
- Johanneberg
- Gårda
- Burggrevegatan
- Norra Ågatan
- och sista anhalten Friggagatan

Vidare har den haft följande lärlingar under sina vingar:
- Dreamcast
- Xbox
- Wii
- Xbox 360

Vi kommer minnas och sakna dig, Kamrat. Minnesbilder kommer som brukligt.

Vi ses i efterlivet!

Den här fick mig nästan att kissa på mig. Jag inser att jag är sist i Sverige att se Grotesco, men det förtar inte dess njutsamhet. 
YouTube – Grotesco – Ett kilo mjöl

Den här kvällen har haft allt. SVT, Maria W, kränkta kräk, misshandlade texter och nu slutligen kronprinsessan. Dags att kasta in handduken. 

Sluta leta. De finns här: 
SubtitleSource.org

Värd sida, och inte så där vidrigt www.opensubtitles.org-ful.

Sur och SVTs samhällsprogram är en så sjukt dålig kombination.

Jag vet fortfarande inte varför jag är sur, men jag funderar på att låta det vara Maria Wetterstand, alla kräkta och SVT:s fel.

En gång om året förstör jag eller tappar bort mina kosshörlurar. De är ganska billiga, och det är en utgift jag räknar med. Nu har det hänt igen. Jag hittade ett par nya Koss Plug med iPhone-headsetmöjligheter. Njutsamt. Desto mindre njustamt var dock dess produktnamn: Koss iSpark iPlug. Riktigt töntigt.

Jag är på ett riktigt humör idag. Jag har ingen anledning till det.

Flickr är den enda glada platsen på hela internet. Den är så jävla bra.

Jo, och i morse åt jag och Elin amerikanska pannkakor till frukost. De var magiskt välsmakande.

Jävlar vad jag behöver klippa mig. Ska nog höra efter om min mammalediga frisör på Junkstyle är tillbaka.

Jag och soffan, hela veckan lång.

En av de låtarna jag vill höra på oftast de senaste två åren:
LCD Soundsystem – New York I love you

Det förekommer att jag kollar på kändisbloggar ibland. Mest för att fylla på min pöbelsfrustration, och jag lyckas alltid. En riktigt äcklig sak med kändisbloggar är deras kommentarer. Människor ska försöka moralisera över inläggen, vilket självklart är vidrigt. Men det äckligaste är genomförandet. Hur texten låter i mitt huvud när jag läser den, det får mig att vilja kräkas. Ofärdiga meningar, talspråk och punktlöshet äcklar mig. Och tandlösheten. Den vidriga känslan av att skribenterna antagligen tycker att de är mäktiga när de skriver.

“metro ankät
Tycker du att det är okej med sex första kvällen?
resultat:
Ja 62%

“Hur blåst e människan? Jag menar herregud”

Måste spy.

MEN JAG VILL INTE SKRIVA EN 3-5 SIDORS MARKNADSKANALSANALYS

Killen längst till vänster i den här bilden. Prislös.

Hittat på världens roligaste blogg.

Åklagarsidan hävdar att sidan utarmar samhället på kultur. För filmen “Bolt” är kultur.

Och, “Risken för att datavirus sprids ökar”. Starkt jobbat, åklagarsidan!

Det finns en skillnad mellan att vara riktigt dålig på något eller att vara riktigt talanglös. Talanglös är värre är dålig. Ibland så ramlar man över artister som hoppas att internet ska bli deras stora break. Att de ska bli upptäckta. De gör musik och kämpar och kämpar och ingen berättar för dem hur talanglösa de verkligen är. Istället bildas en djungelkult inom bandet och deras närmsta bekanta, där de alla får för sig att de är bra. Att de äger. Att de har ett speciellt sound. Att de kommer bli upptäckta.

http://popsiq.se/

Under det här grupparbetet tänker jag inte ha uppe dokumentet i ett fönster under hela skrivperioden. Det fick mig att vilja kräkas på det förra arbetet. Jag ska bara ta fram det när jag ska skriva eller läsa det och sen stänga och gömma det.

Imorgon ska jag försöka träna på morgonen, efter frukost.

Igår när jag skulle somna så bestämde jag mig för att idag skulle kapitel 9-12 avverkas i en av mina kurslitteraturböcker. Nu är det verkligen gjort. Det hade jag aldrig räknat med.