Somnade just sittandes när jag läste vårt marknadsföringsarbete.
Ur vårt grupparbete:
“Den här typen av vågat ledarskap och förmåga till förändring är mycket viktigare i dagens ombytliga marknad än tidigare.”
Jag skrev just det där. Hade jag haft energin och en katana hade jag först och främst aldrig skrivit det, och därefter begått harakiri.
It’s the end of the financial year, and spirits are in the sky!
Hur kunde jag glömma hur kallt det är i Sverige på vintern? Varför har jag inte köpt en överlevnadsjacka? Välklätt ihjälfrusen är på sin höjd vad jag kommer uppnå med den här vintern. Kanske får bli att jaga upp någon gammal klenod från källaren bara för att överleva.
Har köpt Arvids mellanrost. Den är sjukt god faktiskt. Det är ju såklart vidrigt populärt med Zoegas FORZA och dylikt, men den här tvärpensionärsblandningen är fan delikat.
Bli klara nu skitägg, så jag kan få gå vidare i min morgonritual. Next stop: påklädnad.
Så här ligger det till. Jag har en kalender från Moleskine som är sjukt slick och som jag gillar jättemycket. Den är väl ifylld. Den är dock ett extra besvär att bära med sig.
Sedan har jag iCal i datorn som jag megagillar och kan synka med min mobilkalender på en sekund. Den bär jag alltid med mig vare sig jag vill eller inte.
Saken är den att jag kan inte hålla på med båda, för det är så onödigt att det finns inte ord för det.
Vilken ska jag syssla med?
Så här fungerar det på What.cd: Om de jag bjuder in laddar upp ordentligt så får jag fler invites. Än så länge är jag lite besviken, 3/8 ligger över 1 i ratio. Nästa invite, som är tillgänglig från idag, går till någon som tänker ladda upp asmycket. Det går bra att ansöka i kommentatorfältet.
Hittade en skiva imorse som jag bestämt mig för att jag gillar:
Modest Mouse – Good News for People Who Love Bad News
Den är från 2004 eller något sådant.
Att äta lunch ute i Borås är, lätt, ett riktigt straff. Fisk färdas inte så långt in i landet, och vegetariskt alternativ stavas “Grekisk sallad”. Ja, men jag kanske skulle sluta med det här fuskvegotramset. Det ska jag nog göra, för som köttätare finns det runt 80 olika tolkningar av pasta med köttfärssås att vraka mellan.
Varför är det så jävla mörkt? Det går ju inte att fota mer än under på sin höjd 20 minuter mitt på dagen.
Nu har jag läst lite om Apple, föremålet för vårt marknadsföringsarbete, och strukturerat upp mitt eget arbete lite. När jag kommer hem efter hundra timmar föreläsningar imorgon så ska jag liksom inte behöva stå och undra över vad som väntar. 08.00 – 16.30. Även känt som 05.20 – 18.00 i real feel. Måttet på upplevt lidande sträcker sig tyvärr dock bortom tidsbarriärerna.
Apropå lidande så måste jag genast undersöka om jag tvunget behöver bege mig ut i vintern för att införskaffa föda till morgondagen.
Så, nu slängde jag ut allt från Microsoft som fanns på min mac. Den där jävla Xp-installationen och hela Officepaketet. Nu blir det iWork istället. Jag bytte även ut Photoshop mot Pixelmator, och slängde Lightroom. Illustrator behöll jag bara för att jag vill kunna det. Jag bytte språk till svenska i hela operativsystemet och ska nu ägna mig åt hård språklig konsekvens.
Att städa sin mac på det här viset är lite som att städa sig själv. Man känner sig ren efteråt.
