Spännande inlägg-alert!

Nu sitter jag på en av balkongerna tillhörande den nya lägenheten i solen och dricker kaffe och käkar frukost. Under vad som kan liknas vid ett minutiöst välplanerat gatlopp tog jag, Elin och en tillrest Pokémon mina föräldrars gröna Ford vid hornen och stred an. Tidsramen var 15.30 till 17.30, under vilken vi lyckades avverka ett gastkramade Ikea, en tröstelserik Chilibutik, ett kryptiskt Mio och slutligen den vrålande besten Ica Maxi. Vi steg triumferande ur dimman och 17.30, på minuten, stängde jag av bilen på sin parkeringsplats. Med oss från vårt korståg fick vi följande artefakter:
- En enorm grön matta
- Ett matbord
- Fyra stolar tillhörande matbord
- Tvättkorg
- Tusen galgar (som ändå inte räckte i antal)
- Och slutligen – den som gjorde allt värt det – strykbrädan

Så till något helt annat. Igår kväll bestämde jag och trupperna oss för att gästa vår eviga nattklubb Nefertiti. Ett ställe dit vi tvunget går varje gång, drivna av en kraft främmande och för stor för oss, men inte nödvändigtvis har särskilt roligt på. Så var det även ikväll. Det var inte särskilt sent och jag var verkligen inte ens något nämnvärt full när det hände.
Vi klev ur taxin vid 01.30-ish och fick ställa oss längst bak i världens längsta kö. Efter en minut kom fyra tjejer och gjorde något halvdant anspråk på att få köa med en kille framför oss, vilket jag självklart hade åsikter om. Jag kommer inte ihåg hur det gick till riktigt, men på något sätt irriterade jag killen framför som sa något charmigt i stil med “Säger du det där igen så dödar jag dig”. My brother in arms Oscar förklarade bestämt att det där med hotas inte var så aktuellt, varpå killens kompis som varit och köpt korv – och som troligen inte vet något om vad som händer utan bara vill slåss – däckar mig från ingenstans med ett slag på min mandible of steel.

Sen vaknade jag på akuten bredvid Oscar som fått sy på kinden. Han började jobba på kassan i banken i veckan, så det här kunde ju inte komma mer lägligt. Jag fick åka MRI, en jävligt hi-tech upplevelse. Det visade sig att min hjärna var i gott skick och vi fick lämna sjukhuset vid 05 ungefär.

Nu ska jag dricka mer kaffe och invänta Pokébesök och att Elin slutar. Ikväll blir det nog något lite mer avslappnat på agendan.