Det finns bara ett fält kvar i världen där ruccola kan odlas. Fem grupper slåss om att äga det. Som medlem i en av dessa grupper måste ge mig in i ruccoladjungeln och se till att den blir min grupps och att ruccolan inte växer för högt. Att vara i rucoladjungeln är som att gå igenom ett träsk med blöt bladspenat. Det är alltså helt fördjävla tråkigt. Ovanpå detta så tvingas jag var tredje minut byta grupp genom att svälja saliv och vakna av att jag får så otroligt ont i halsen. I den nya gruppen får jag ge mig in i djungeln igen och förstöra allt jag just gjorde för min förra grupp. Så fortsätter det. 00.30 – 11.30.
Jag vill följa upp den här berättelsen med en kalkyl. (11*60)/3 = 220 gånger. En natt att minnas.