Under luppen: Smygsvin
Fick nyligen höra att en tjejbekant gick runt under sommaren förra året och antydde till sina vänner att jag skulle vara bög. Jag har några kommentarer.
För det första vill jag bara klargöra att det här inlägget egentligen inte har med mig att göra. Det förekommer då och då att folk kallar mig bög, och vem kan klandra dem – kolla bara på den här listan med bögiga saker jag har för mig:
+ Har frisyr och går till dyr frisör
+ Använder ansiktskräm
+ Går på textilhögskolan
+ Hemlighåller mitt intresse för bilar istället för att basunera ut det på fyllan
+ Jobbar i klädbutik
+ Har en “blogg”
+ Dålig på att slåss
Jag vet om alla bögerier jag har för mig, och känner mig på inget sätt sårad. Det som stör mig är att en del är sånna svin i smyg. De föreställer trevliga när man träffar dem, och när man gått så bara dryper det ur käften på dem. Det var något som gjorde dem populära i högstadiet, men som tappar effekt och charm ju högre upp i åldrarna de kommer.
Människor av den här sorten tror att inget vet om att de är smygsvin.
Men alla vet.

Sluta driva din “jag nämner inga namn”-tes. Nämn ett namn.
Men John, menar du att det är en förolämpning att bli kallad bög? Ha?! Ha?! HAA???!?!??!?!?!?!
Förresten gissar jag på Agnes “pekar åt lustiga håll” Schentz.
Är det folk ute på gatan som kallar dig bög? Om ja, svarar du inte dem och blir inte du förolämpad?