Tuff glasskille.
Benny ställde till med grillfest på sin gård. Den skulle ta en oanad vändning.
Det var ungefär här på kvällen någon gång som jag gick upp för att låna toan. Jag försökte få upp låset med nyckeln, men den gick liksom inte att vrida. Vid närmare inspektion såg jag att nyckeln var lätt bananformad. Som den self-made man som jag är, tänkte jag att en liten press i det skruvstäd till händer jag aldrig fått ska väl räta ut den här gamla klenoden. Och så, med ett graciöst tryck så delade jag nyckeln i två delar. Passande nog hade Marcus tidigare lämnat sina hemnycklar inne hos Benny. Det är så ni ska göra, om ni känner er ensamma.
Ungefär här börjar ni kanske undra var vi hittade barnet. Det får förbli ett mysterium.
Det finns inget på jorden som gör mig så arg som Facebook och dess funktion som ventilationsplats för pöbeln och deras jävla aftonbladska fårmentalitet. Det kan inte vara en slump att alla som har en förståndshandikappad känsla för logik och konsekvens AllLA skriver. … …!! !??!?! SÅ HÄR!?!?!!!!
Fotokrisen är över och begravd. Ordkrisen lever däremot ett frodigare liv än någonsin. Bara att skriva de här tre, snart fyra, meningarna var extremt påfrestande. Hence fotoregnstemat.
